﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3265
Titel Fem pelare -- en vägledning för god byggnadsvård
Titel.kortform Fem pelare -- en vägledning för god byggnadsvård
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2002
Utgåvenr
Ställe Byggnadsvårdens begrepp --definitioner, s. 147--152
ISBN-kod 978-91-7209-609-7
ISSN-kod
Bakgrund I vägledningen förekommer en mängd begrepp, hämtade från både kulturmiljösektorn och andra samhällssektorer. Följande ordlista är en sammanställning, som till delar är hämtad från Riksantikvarieämbetets skrift Byggnader och byggda miljöer -- dokumentation och rapporter 1995. Dock finns vissa uppdateringar. Andra begreppsförklaringar kommer från E. Nordin, Princip och praktik i kulturmiljövården, Kulturmiljövård, 1997:4, och K. Andersson och A. Hildebrand, Byggnadsarkeologisk undersökning, 1988
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE antikvarisk kontroll
svFK Länsstyrelsen kan i beslut som rör åtgärd i ett byggnadsminne, kyrkligt kulturminne, ruin eller i en byggnad där bidrag ges för kulturhistoriska överkostnader, ställa villkor att arbetet ska utföras under antikvarisk kontroll. Denna utförs vid sidan av den vanliga byggkontrollen. Vad som ska ingå i kontrollen och vem som ska utföra den, fastställs av länsstyrelsen i varje enskilt projekt. Den antikvariska kontrollanten ska kontrollera att arbetet utförs enligt länsstyrelsens beslut, bevaka vad som framkommer under arbetet och lämna detaljanvisningar. Kontrollanten kan dessutom ha flera andra funktioner, till exempel utföra dokumentation under byggskedet, delta i byggmöten, vara med i slutbesiktningen samt sammanställa dokumentation och rapport. I Allmänna råd från RAÄ: Antikvarisk kontroll (1999:1) finns närmare anvisningar.

svTE anastylosis
svFK Ursprungligen en term av grekiskt ursprung från den klassiska arkeologin, med innebörden att samla ihop och återplacera nedrasade byggnadsfragment i sina ursprungliga positioner. I arkeologi- och konserveringssammanhang förespråkas ofta en strikt tillämpning men det anses tillåtet att i begränsad omfattning tillföra nytt material för att möjliggöra sammanfogning och överbrygga luckor. Sådant nytt material måste vara klart urskiljbart.

svTE autenticitet
svFK Betyder äkthet, tillförlitlighet, ursprunglighet. Åsyftar inom byggnadsvården de spår av konstnärligt uttryck, hantverksmetoder, tidigare lagningar och ändringar samt tidens gång i form av patina och tidsskikt som är avläsbara i byggnadens originalsubstans och som vittnar om det förgångna.

svTE basdokumentation
svDF Dokumentation av en bebyggelsemiljö i ett huvudsakligen rent dokumenterande syfte. Kan utföras som underlag för skyddsbestämmelser i samband med, byggnadsminnesförklaring eller planläggning, samt i annan ärendehantering. Basdokumentationen kan också vara underlag till en förundersökning.

svTE bebyggelsemiljö
svFK Används som begrepp i vägledningen för miljöer där den viktigaste beståndsdelen består av en byggnad eller en grupp av byggnader. Även mark och anläggningar som är en naturlig del av bebyggelsemiljön ingår, men inte parker, trädgårdar eller kulturpåverkade naturmiljöer med ett eget värde. Inte heller ingår ruiner eller fornminnen, om de inte utgör en integrerad del av bebyggelsemiljön.

svTE byggnadsarkeologisk undersökning
svFK Utförs i regel i samband med en restaurering, och syftar till att klargöra byggnadens historia med hjälp av arkeologisk metodik. Spår av olika byggskeden och tidsskikt analyseras, tolkas och sätts i ett kronologiskt förhållande till varandra (stratigrafi). I analysen betraktas byggnaden som en integrerad del av det omgivande landskapet och det historiska sammanhanget.

svTE byggnadsminnen
svBT BM
svDF byggnader och byggda miljöer i icke statlig ägo som skyddas enligt bestämmelserna i 3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML)
svAN Länsstyrelsen har tillsyn över byggnadsminnena.

svTE byggnadsvård
svFK Ett samlingsbegrepp för skötsel, underhåll och ändringar av byggnader och bebyggelsemiljöer, med beaktande av och med utgångspunkt från dess kulturvärden.

svTE dokumentation
svDF sammanställning av information om en byggnads eller en byggd miljös historiska och tekniska identitet genom beskrivning, fotografering och uppmätning
svAN Kan också innehålla analys och tolkning av materialet.

svTE förundersökning
SA historisk/antikvarisk-teknisk
svFK Syftar till att ta fram sådana uppgifter om en byggnad, dess historiska utveckling och dess tekniska tillstånd att det är möjligt att bedöma vilka åtgärder som är rimliga och lämpliga från såväl kulturhistorisk som teknisk och ekonomisk synpunkt. En förundersökning kan innehålla en byggnadsarkeologisk undersökning, genomgång av relevant litteratur och äldre arkivmaterial, erforderlig uppmätning, byggnadsteknisk analys, rums-och skadeinventering m.m. En kulturhistorisk analys eller värdering kan också ingå.

svTE förvaltningshandling
svDF systematisk sammanställning av dokument från projekterings-och byggskedet med syfte att göra handlingarna tillgängliga i förvaltningsskedet
svAN Handlingarna kan utgöras av byggritningar, byggbeskrivningar, bygg-PM, byggmötesprotokoll, relationsritningar, besiktningsprotokoll, kvalitetsdokument, drifts-och skötselinstruktioner, byggvarudokumentation m.m. Även förundersökningar, antikvarisk dokumentation från byggskedet och dokumentation av använda traditionella material och teknik bör ha en given plats i förvaltningshandlingen.

svTE förvanskning
svFK Inträffar när en ändring, ombyggnad eller renovering av en byggnad eller del av en byggnad förändrar byggnadens karaktärsdrag eller de egenskaper som konstituerar dess kulturvärden så att dessa minskar eller förstörs helt eller delvis. Ett förbud mot förvanskning är i PBL 3 kap. 12 § knutet till begreppet särskilt värdefulla byggnader.

svTE inventering
svFK Innebär att preliminärt samla in basinformation om en byggnad eller bebyggelsemiljö, till exempel uppgifter om byggnadshistoria, konstruktion, material, funktion, tekniska tillstånd och ägoförhållanden.

svTE konservering
svFK Betyder att bevara i befintligt skick. Konservering innebär att en byggnad, en byggnadsdel eller ett föremål säkras tekniskt, så att förfall hejdas utan att utseendet ändras eller patinan förstörs.

svTE kulturarv
svRETE kulturmiljö
svFK Begreppet aktualiserades under 1990-talet som ett bredare begrepp än kulturmiljö. Det omfattar materiellt såväl som immateriellt kulturarv, således även sådant som finns dokumenterat i arkiv och museer eller utgör en levande tradition.

svTE kulturhistorisk analys
svFK Ingår vanligtvis i en förundersökning och bygger på byggnadsundersökningens dokumentation av byggnadens helhet och detaljer. Syftet är att vara underlag för ställningstaganden om ändringar, och analysen beskriver de ingående delarnas kulturhistoriska värde och relation till helheten.

svTE kulturhistorisk värdering
svFK Utförs genom en definition och beskrivning av de olika värdemotiv som tillsammans utgör en bebyggelsemiljös kulturvärde. Dessa kan utgöras av dokumentvärden som till exempel byggnads-, arkitektur-, teknik-eller personhistoriskt värde-samt upplevelsevärden som arkitektoniskt och konstnärligt värde, identitetsvärde, patina m.m. Dessutom kan det finnas förstärkande och övergripande motiv som autenticitet, kvalitet, sällsynthet, representativitet m.m. RAÄ avser år 2002 utge en vägledning om kulturhistorisk värdering. Metodiken finns också beskriven i inventeringshandboken till Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, 1998, samt i A. Unnerbäck och E. Nordin: Kulturhistoriskt värde?, Kulturmiljövård, 5:1-2.

svTE kulturmiljö
svFK Begreppet introducerades i propositionen 1987/88:104, Kulturmiljövård, och i kulturminneslagen 1988:950. Det omfattar miljöer i vid bemärkelse där det finns kulturhistoriska aspekter att iaktta eller ta hänsyn till.

svTE kulturmiljövård
svDF åtgärder för skydd och vård av kulturmiljön i vid mening

svTE kulturvärden
svFK Historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden var för sig eller tillsammans. Även arkitektoniska, estetiska och byggnadstekniska värden kan ingå.

svTE kvalitetsplan
svDF plan där kvalitetsnivån i ett byggprojekt bestäms, och metoder för verifikation och kontroll av kvaliteten anges
svAN Arbete med kvalitetssäkring och kvalitetsplaner beskrivs i svensk standard SS-EN ISO 9001. En stor mängd handböcker finns utgivna, bland annat med anpassningar för byggsektorn.

svTE lakun
ETYM från latinets lacuna
svFK Betyder hålighet; tomrum; lucka. Det används som restaureringsteknisk term om bortfallna eller förlorade byggnadsdelar, t.ex. partier av ett listverk eller en dekorativ utsmyckning.

svTE materialitet
svDF det uttryck som materialet har genom sin form, färg och ytstruktur, samt den påverkan detta har på vår upplevelse av arkitektur och föremål

svTE ombyggnad
svDF förändring av en byggnad med den huvudsakliga avsikten att tillgodose nya behov
svAN Varsamhetskravet enligt PBL ska alltid tillgodoses.

svTE patina
svFK Betyder egentligen ärg men används bildligt om de spår av tidens gång som finns på en byggnads eller föremåls yta i form av till exempel blekning, slitage eller åldrande.

svTE projekteringsskede
svDF den del av utformningsaktiviteterna i ett förändringsskede där en byggnads utformning och tekniska egenskaper bestäms i förslagshandlingar och bygghandlingar
svAN Det föregås av ett utredningsskede med förundersökning och programarbete. I vägledningen används huvudsakligen den skedesindelning som anges i Bygghandlingar 90 -- del 1, Redovisningsformer (SIS 1990), med undantaget att programarbetet här räknas till utredningsskedet.

svTE Q
svUPTE q
svFK Q i detaljplan betyder att markområdet endast får användas för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Litet q betecknar i detaljplanen en bestämmelse som avser kulturhistoriska hänsyn, och vars innebörd preciseras från fall till fall.

svTE K
svUPTE K-märkning
svFK K(-märkt) används som beteckning i stadsplaner, huvudsakligen före 1976, men brukas i dag som populär benämning för en värdefull, men inte alltid skyddad, byggnad.

svTE rekonstruera
svFK Betyder att återskapa till ursprunglig form, att återuppbygga, vilket ofta innebär återgång till ett äldre skede. Inom byggnadsvården används begreppet när man på vetenskaplig grund nykonstruerar eller återuppför ett äldre byggnadsverk helt eller delvis så som det tidigare varit utfört. Rekonstruktion med hjälp av kända ursprungliga material och tekniker kan ge viktiga bidrag till forskningen, och det färdiga resultatet kan få stort pedagogiskt och informativt värde. Rekonstruktion i form av modeller och bilder är ett sätt att förmedla kunskap och väcka diskussion utan att originalmaterialet påverkas.

svTE relationsritning
svUPTE relationshandling
svUPTE uppmätningsritning
svDF ritning som utförs för att visa befintligt utseende
svAN Relationshandlingar brukar upprättas efter ett byggskede för att redovisa vad som verkligen blev byggt. Ibland kallas uppmätningsritningar för relationsritningar.

svTE renovera
svFK Betyder förnya och innebär ofta att försätta byggnaden i ett skick som om den vore ny, till exempel genom att byta ytskikt, inredning, installationer m.m.

svTE reparera
svFK Betyder att laga eller iståndsätta. Utgör ofta en del av underhållsåtgärderna.

svTE restaurera
svFK Betyder att återupprätta, återställa eller återföra en byggnad till ett tidigare eller ursprungligt skick eller tillstånd. En restaurering förutsätter att tillräckligt mycket finns bevarat av spår, tidsskikt och originalmaterial för att säkerställa en så hög grad av autenticitet som möjligt. Ingreppen bör vara få; tillägg eller förändringar bör begränsas och byggnadsarbeten bör ske med de metoder och material som användes när byggnaden uppfördes.

svTE restaureringsprogram
svSYTE upprustningsprogram
svDF handling som upprättas i det tidiga utformningsskedet när större åtgärder i en byggnad eller byggd miljö behöver vidtas
svAN I programmet redovisas förutsättningar, behov och principer för förändringen. Den ska baseras på gällande skyddsföreskrifter, målsättning och studier av byggnaden och dess historia. Ett restaureringsprogram bör innehålla en förundersökning.

svTE reversibilitet
svFK Reversibel betyder omvändbar. Inom byggnadsvården innebär reversibilitet att ett byggnadsverk ska gå att återföra till det skick det befann sig i innan nya åtgärder, ingrepp eller tillägg utfördes, till exempel vid en ombyggnad eller rekonstruktion. Förändringar och nya tillägg utförs på ett sådant sätt att så lite ingrepp som möjligt görs i originalmaterial och konstruktion.

svTE riksintresse
svFK Definierades tidigare i naturresurslagen (1987:12), enligt vilken områden med kulturvärden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Riksintresseområden för kulturmiljövården har utpekats genom beslut av RAÄ. Bestämmelserna om riksintresse är nu överförda till miljöbalken (1998:808).

svTE ruin
svDF rester av byggnader och andra byggnadsverk som övergivits och befinner sig i ett tillstånd av förfall
svAN De skyddas enligt 2 kap. KML som fasta fornlämningar i den mån de tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna. Länsstyrelsen får meddela särskilda föreskrifter till skydd för en fast fornlämning.

svTE sakkunnig kontrollant
svFK Kan på byggnadsnämndens begäran utses för byggherrens kontroll av att byggnadskraven i 3 kap. PBL uppfylls, om byggherren inte själv har tillgång till denna kompetens. sakkunnig kontrollant skall enligt 17 § plan-och byggförordningen (PBF) "ha den utbildning och erfarenhet som behövs och vara lämplig för uppgiften". Med sakkunnig kontroll av kulturvärden avses kontroll av att kraven i PBL 3 kap. 10 och 12 § uppfyllts.

svTE skyddsbestämmelser
svUPTE varsamhetsbestämmelser
svUPTE skyddsföreskrifter
svFK Skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser kan införas i detaljplan och områdesplan enligt PBL 5 kap. 7 och 16 § för att precisera kraven i 3 kap. 12 § (skydd mot förvanskning av särskilt värdefulla byggnader), respektive 3 kap. 10 § ( varsamhetskravet).
   Skyddsbestämmelser (tidigare skyddsföreskrifter) ska också enligt KML 3 kap. upprättas för alla byggnadsminnen. Skyddsbestämmelserna anger hur byggnaden ska vårdas och underhållas, samt i vilka avseenden den inte får ändras. De kan innehålla bestämmelser om att ett område kring byggnaden ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas.

svTE tillstånd
svFK Krävs vid åtgärder i byggnadsminnen som strider mot skyddsbestämmelser. För statliga byggnadsminnen upprättas skyddsföreskrifter enligt förordningen om statliga byggnadsminnen.
svRETE statligt byggnadsminne

svTE slutrapport
svFK Det kan i länsstyrelsens beslut krävas att den antikvariska kontrollanten ska sammanställa en slutrapport efter att byggnadsarbetena avslutats i ärenden som rör KML och bidragsförordningen. Den ska innehålla en sammanställning av dokumentation under byggtiden: fotografier, uppmätningar, provtagningsresultat, byggmötesprotokoll, relationsritningar, beskrivning av eventuella avsteg från arbetshandlingar och annat. Rapporten ska lämnas till RAA, länsstyrelsen, berört museum och ägaren/förvaltaren. RAA har gett ut en vägledning i skriften Byggnader och byggda miljöer -- dokumentation och rapporter, 1995.

svTE statik
svDF den del av mekaniken som handlar om fasta kroppars jämvikt under påverkan av krafter
svAN Avser här byggnadens bärande konstruktion.

svTE statligt byggnadsminne
svSYTE SBM
svAVTE byggnadsminnesmärke
svAVTE BMM
svFK Kallades förr byggnadsminnesmärke, BMM. Det är en byggnad eller en byggd miljö i statlig ägo, som skyddas enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. Frågan om en förklaring för statligt byggnadsminne prövas av regeringen efter framställan från Riksantikvarieämbetet. För en byggnadsminnesförklaring krävs att byggnaden eller den byggda miljön är "synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde". Vid byggnadsminnesförklaringen fastställs skyddsföreskrifter för det skyddade objektet. Riksantikvarieämbetet har tillsyn över de statliga byggnadsminnena. Förslag till avsteg från skyddsföreskrifterna ska prövas av ämbetet eller i vissa fall av regeringen.

svTE särskilt värdefulla byggnader
svDF byggnader eller bebyggelseområden som representerar större värden från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt
RF 3 kap. 12 § PBL
svAN Byggnadens kulturvärde ska vara så stort att dess bevarande kan anses utgöra ett verkligt allmänt intresse (se även prop. 1985/86 sid. 509 f). Värdet kan uttryckas i kommunala program eller plandokument, men även hävdas i det enskilda ärendet.

svTE tillbyggnad
svFK Betyder att en ny byggnadsvolym tillförs. Denna kan vara av mer eller mindre omfattande slag och bör anpassas till den äldre byggnaden.

svTE påbyggnad
svDF tillbyggnad där en ny byggnadsvolym förläggs ovanpå en befintlig byggnad

svTE traditionella material
svDF byggnadsmaterial som huvudsakligen utvecklades och var allenarådande före industrialiseringen av byggandet, och som kräver hantverksmässiga arbetsmetoder

svTE traditionell teknik
svDF byggnadstekniska konstruktioner, metoder för uppförande och underhåll av byggnader samt bearbetning av byggnadsmaterial som huvudsakligen utvecklades och var allenarådande före industrialiseringen av byggandet, och som kräver hantverksmässiga arbetsmetoder

svTE underhandsändring
svDF ändring som görs i en byggnad under förvaltningsskedet och inte kräver bygglov eller bygganmälan, t.ex. för att anpassa till brukarbehov eller för att lösa något tekniskt problem
svAN Underhandsändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens kulturvärden. Rena underhållsåtgärder ingår inte.

svTE underhåll
svFK Omfattar inre och yttre åtgärder som behövs för att vidmakthålla en byggnads eller anläggnings tekniska egenskaper och utseende. Underhåll avser både arbeten som måste göras vid upprepade tillfällen under en byggnads brukstid, och speciella åtgärder som ska hålla byggnaden i ett gott tekniskt skick eller främja en rationell drift av byggnaden. Alla underhållsåtgärder ska utföras så att bebyggelsens värden och karaktär bibehålls. Till underhåll räknas inte åtgärder som tillför en byggnad nya egenskaper och funktioner eller som höjer dess standard.

svTE underhållsplan
svSYTE vårdplan
svDF den operativa delen av ett vårdprogram
svAN Här planläggs åtgärdsbehovet för att en bebyggelsemiljös tekniska och estetiska kondition ska vidmakthållas över tiden. I planen anges vilka åtgärder och besiktningar som behöver göras, med vilket tidsintervall, samt vilka material och metoder som ska användas. Förutsättningar och metodbeskrivningar preciseras i vårdprogrammet. Även beteckningen vårdplan förekommer.

svTE varsamhet
svFK Varsamhetskravet, som det är uttryckt i PBL 3 kap. 10 §, är ett generellt, absolut krav som ska gälla alla ändringar. Det innebär att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas tillvara. Dessa ska även iakttas när de tekniska egenskapskraven tillämpas. Varsamhet är i denna vägledning dessutom ett förhållningssätt, och inbegriper då även förvaltningsskedet.

svTE vårdprogram
svSYTE vårdplan
svFK Beskriver önskvärt skick och önskvärd vård samt innehåller baskunskap om en bebyggelsemiljö. Det ska innehålla de uppgifter som behövs för att den som sköter det kontinuerliga underhållsarbetet och driften ska veta vad som bör göras i olika situationer. I vårdprogrammet bör målsättning formuleras, byggnadshistorien redovisas och kulturhistoriskt värde med eventuella skyddsbestämmelser anges. Här bör finnas beskrivningar av särskilda risker, befintliga konstruktioner och byggnadsmaterial, hur mark, byggnader och inventarier ska skötas, besiktningsbehov samt lämpliga underhållsmetoder. Även beteckningen vårdplan förekommer.
